Pingvin

Humboldtpingvin

Spheniscus humboldti, Humboldtpenguin
Humboldtpingvinen är uppkallad efter den antarktiska Humboldthavsströmmen utanför Sydamerikas västkust. Den blir allt mer sällsynt på grund av att den livnär sig i områden med näringsrika strömmar som ger upphov till stor produktion av plankton och fisk, men där idag överfiskning är ett stort hot.

Dräktig: 40-42 dagar
Antal ungar: 2 st
Vikt: 4 kg
Längd: 65-70 cm
Föda: Köttätare
Levnadsmiljö: Kustnära vatten
Livslängd: 17 år

Hotkategori

Rödlistning är en klassificering av arter inom växt- och djurlivet efter en bedömning av deras utdöenderisk. Syftet är att kartlägga och bedöma arters tillstånd och status, den risk de löper att försvagas eller dö ut, och vilka åtgärder som krävs för att förbättra deras situation.

VU
Sårbar (Vulnerable)

Storlek

Kroppslängden är 65–70 cm och vikten omkring 4 kg.

Livsmiljö

Pingviner kan inte flyga med sina korta vingar, men simmar med dem desto bättre och använder sina bakåtsträckta fötter som roder. De är ytterst snabba och skickliga simmare.

Föda

Småfisk, framför allt ansjovis och sardiner, men även små bläckfskar och kräftdjur.

Hotkategori

Förutom överfisket av människan påverkar det regelbundet återkommande klimatfenomenet El Niño tillgången på plankton drastiskt, därmed fisktillgången och antalet pingviner. Många pingviner drunknar i fiskenät och ökad miljöförstöring och jakt är andra hot som påverkar humboldtpingvinerna mycket negativt idag.

Fortplantning

Honan gräver en håla och lägger två ägg som hon ruvar i ungefär 40 dygn.

Visste du? 53 meter är det djupaste en humboldtpingvin kan dyka ner till. Generellt är det dock inte så djupt runt deras kolonier. De är också långsimmare och en jaktperiod sträcker sig i medeltal över ungefär 26 km, innan de återvänder för att mata en unge. Det har länge funnits ett hot från människan för humboldtpingvinen. Idag är det fiske- och miljöproblem som ställer till det, men historiskt har även människan också överexploa­terat pingvinernas bajs, eller guano som det också kallas. Guanon har sedan använts för att utvinna fosfat och nitrat som används för tillverkning av bland annat gödsel och sprängämnen.

Var med och gör
skillnad du också!

Djurparken vill genom Wildlife Conservation fund samla in pengar som ”öronmärks” för att stödja bevarandearbete med hotade djur och livsmiljöer, såväl nationellt som internationellt. Fondens insamlade medel doneras till organisationer, föreningar etc. som i någon form bidrar till att skapa bättre förutsättningar för hotade arter och hela biotoper.

Några av de djurarter som under åren har ingått i bevarandeprojekt och som har fått del av Borås Djurparks donerade pengar är: Gepard, Afrikansk elefant, Lejon, Schimpans, Borneo Orangutang, Afrikansk Vildhund, Bomullshuvudtamarin, Trubbnoshörning och Röd Panda.

Donera till vårt bankgiro 5327-1599, eller swisha 123 088 95 92, eller lägg ditt bidrag i en av djurparkens sparbössor inne i parken.

Tack för din insats!

Apa i ett träd