Afrikansk Stäppelefant

Loxodonta africana, African savannah elephant
Stäppelefanten, den ena av två arter afrikanska elefanter, är det största nu levande landdäggdjuret. Ett av de största hoten mot elefanten har varit människans begär efter elfenben – det vita guldet.

Dräktig: 22 månader
Antal ungar: 1
Vikt: 2,8-6 ton
Längd: 260-320 cm
Föda: Växtätare
Levnadsmiljö: Savannområden
Livslängd: 50-70 år

Hotkategori

Rödlistning är en klassificering av arter inom växt- och djurlivet efter en bedömning av deras utdöenderisk. Syftet är att kartlägga och bedöma arters tillstånd och status, den risk de löper att försvagas eller dö ut, och vilka åtgärder som krävs för att förbättra deras situation.

EN
Starkt hotad (Endangered)

Storlek

Stäppelefanter kan ibland nå en vikt på upp till 7 ton. Den asiatiska elefanten är mindre och har mindre öron än båda de afrikanska arterna.

Livsmiljö

Livsmiljön för den afrikanska elefanten varierar stort eftersom den kan klara sig längre perioder utan vatten. Därför finns den i såväl halvöken som savann och sumpmark. En elefanthjord leds normalt av en gammal ko – matriarken – hennes vuxna döttrar, deras diande kalvar och ett antal äldre kalvar. Unga tjurar lämnar familjegruppen när de är 12 –15 år gamla för att sedan tillfälligt slå följe med andra tjurar eller familjegrupper.

Föda

Växtföda, främst blad, kvistar, frukt etc.

Hotkategori

Den internationella konventionen CITES, som reglerar handeln med hotade växt- och djurarter, tillåter idag viss kontrollerad handel med elefantbetar från vissa länder i södra Afrika. Många befarar dock att denna legala handel kommer att medföra ökad tjuvjakt på andra håll i Afrika. Ett annat stort problem för elefanten är konkurrens med människan om livsutrymmet.

Fortplantning

Brunsten infaller oftast under senare delen av regnperioden. Dräktighetstiden är omkring 22 månader. Den nyfödda elefantungen väger 90–100 kg.

Visste du? Betarna egentligen är elefantens ombildade framtänder i överkäken. Betarna används för att gräva med, för att skala av bark från träd (som de sedan äter), för att visa upp i sociala situationer och inte minst ibland för att slåss med.