Sydlig trubbnoshörning
Ceratotherium simum simum, Southern white rhinoceros
I Afrika finns två arter noshörningar: trubbnoshörningen och spetsnoshörningen. Namnen kommer av utseende på djurens läppar, där den trubbiga ”nosen” är specialiserad för att beta gräs, medan det spetsiga utseendet är en god modell för att knipsa och äta bark och blad. Trubbnoshörning kallas ibland också för vit noshörning.
| Dräktig: | 16 månader |
| Antal ungar: | 1 st |
| Vikt: | 1,3-3,5 ton |
| Längd: | 150-180 cm |
| Föda: | Växtätare |
| Levnadsmiljö: | Savann |
| Livslängd: | 40-45 år |
Storlek
Trubbnoshörningens vikt kan uppgå till över tre ton. Det gör den till världens största noshörningsart.
Livsmiljö
Trubbnoshörningen är med sin breda, platta nos en utpräglad gräsätare.
Föda
Olika växter som gräs, bark och blad.
Hotkategori
Trubbnoshörningen delas upp i två underarter, en nordlig och en sydlig. Den nordliga är kritiskt hotad, med en tynande population i Garamba National Park i Kongo. Den sydliga har återhämtat sig, men är fortfarande inte utom fara på grund av det omfattande tjuvskyttet.
Fortplantning
Ungen, som föds efter en dräktighetstid på ca 16 månader, diar under ett års tid men kan börja äta gräs redan ett par månader efter födseln. Den stannar normalt hos sin mor i två till tre år.
Visste du? Hornet hos en noshörning består av keratinfibrer som har sitt ursprung ifrån hårsäckar. Hornet är alltså en slags tät sammanpackad ”hårmassa” som hela tiden växer. I djurparker brukar toppen av det större främre hornet kontinuerligt sågas och slipas av för att det inte ska bli så vasst att våra djur kan skada varandra. Båda de Afrikanska noshörningsarterna har två horn, så även Sumatranoshörning, medan de övriga asiatiskaarterna, Java- och Indisk noshörning endast har ett.
Var med och gör
skillnad du också!
Djurparken vill genom Wildlife Conservation fund samla in pengar som ”öronmärks” för att stödja bevarandearbete med hotade djur och livsmiljöer, såväl nationellt som internationellt. Fondens insamlade medel doneras till organisationer, föreningar etc. som i någon form bidrar till att skapa bättre förutsättningar för hotade arter och hela biotoper.
Några av de djurarter som under åren har ingått i bevarandeprojekt och som har fått del av Borås Djurparks donerade pengar är: Gepard, Afrikansk elefant, Lejon, Schimpans, Borneo Orangutang, Afrikansk Vildhund, Bomullshuvudtamarin, Trubbnoshörning och Röd Panda.
Donera till vårt bankgiro 5327-1599, eller swisha 123 088 95 92, eller lägg ditt bidrag i en av djurparkens sparbössor inne i parken.
Tack för din insats!
